I en utställning som utgår helt från omgivningen runt Bonderups Konsthall gör Cecilia Sterner en poetisk utforskning av hur mat blir till, och vad vi väljer att se – eller inte se – i våra vardagliga system.
Vad betyder det att hitta mat? Som om den bara låg där, redo att plockas upp – utan arbete, utan sammanhang. I utställningen Vi hittade mat undersöker Cecilia Sterner vårt förhållande till mat, jordbruk och landskap. Genom videoverk och installationer med skulpturala inslag rör sig berättandet i skärningspunkten mellan historia, plats och kropp.
Utställningen har vuxit fram ur själva platsen. Den tidigare ladugården, nu konsthallen, rymde en gång både kor och grisar. I dag bär byggnaden på andra spår – av konst, loppmarknad och förvaring. I denna mångbottnade miljö har Sterner arbetat med det som funnits att tillgå på platsen: upphittade objekt, minnen, material, ljud, stämningar. Små ingrepp, iscensättningar och förskjutningar aktiverar rummet och öppnar för nya sätt att se – både på konsten och på vår vardagliga verklighet.
Titeln antyder ett barns blick, eller kanske en vuxens förträngning: Vi hittade mat. Men vad vet vi egentligen om hur maten hamnar på våra bord? Vem producerar den, till vilket pris? I ett samhälle där samtal om mat domineras av näringslära, dieter och kroppsideal, faller ofta produktionens villkor i skugga. Samtidigt visar andra samtida fenomen – som ljudinspelningar från lador och bevattningssystem som används för insomning – att det fortfarande finns ett djupt, om än diffust, behov av närhet till det jordnära.
Sterner behandlar dessa frågor inte genom att förklara, utan genom att förskjuta, ställa bredvid, lyssna. Hon riktar blicken mot det system vi alla är en del av – och hur svårt det är att förändra det när det väl är på plats. I videoinstallationen Födseln projiceras en kalvning på plast som hänger från taket. Kalvningen är assisterad, men allt går bra. Det är också en bild av arbetets villkor, omsorgens kostnad, och naturens roll i det vi kallar kultur.
Här blir verken lika mycket frågor som påståenden. I mötet mellan hårt och mjukt – mellan industri och omsorg, kropp och maskin – uppstår en plats där betraktaren själv får träda in, tolka och tänka vidare. Det är, som så ofta i Cecilia Sterners konst, just i betraktarens öga som verket fullbordas.
Cecilia Sterner är utbildad vid Malmö Konsthögskola och San Francisco Art Institute. Hon är bosatt i Malmö och verksam som frilansande konstnär och scenograf.Cecilia har lång erfarenhet av att arbeta i det offentliga rummet med olika konstnärliga gestaltningar och mötesplatser. Hon är aktuell med invigning av en ny konstnärlig gestaltning i Åvallaparken i Ystad, en gestaltning till Ängslätts förskola i Malmö och med en performance till PLX Tjärö 2025. Hon har under de senaste åren bl.a. ställt ut på Galleri Box och Konstepidemin i Göteborg, Lilith Performance Studio i Malmö och med REAL WORLD , en performance och installation till ARties nya mobila konsthall i Eslöv. I den senare möts kampanjarbete och en värld av trolldom. Verkligheten överträffar dikten, men vem äger beskrivningen och hur går det till? Det senare är ett återkommande och grundläggande tema i hennes arbete.
Jag har helt utgått från platsens historia och upphittat material i dess närhet. Det som nu är en konsthall var en gång en gård med boskap. Utställningsrummet var ett kostall och loppisen var ett grisstall. Ladan fungerar fortfarande som en plats för förvaring av diverse objekt som har fått bli delar i utställningen. Små förändringar, tillägg och iscensättningar har gjorts. Hårt möter mjukt.
Titeln på utställningen syftar på vårt något världsfrånvända syn på hur maten hamnar på bordet – Vi hittade mat. Hur tänker vi kring vår matproduktion? Tänker vi nästan inte alls på den? Vad är det för insats? Hur blir den till? Vem betalar?
Vid en sökning på nätet om vårt förhållande till maten, kan man se att det mesta handlar om bantning, högsta näringsinnehåll, recept osv. Fokus ligger alltså på individen och den egna kroppen.
Vid en annan sökning framgår det att människor med sömnproblem använder ljud från lador och bevattningssystem som lugnande ljud för insomning. Det finns alltså många sätt att tänka om mat, men väldigt lite handlar om vägen till bordet.
Människors brister, illusioner, minnesförlust och förvirring över vår oförmåga att förstå varandra är återkommande teman i mitt arbete.
Det är en lekfull krock mellan det fula, råa, mörka, sofistikerade och löjeväckande – för världen är full av motsägelser.
Text: Cecilia Sterner, Johan Lundin
Curator: Johan Lundin
Assistent: Kasper Johansson
Foto: Nils Bergendal, Bawar Omar Maroofi, Johan Lundin
Berättare: Kerstin Lundin, Jan Lundin
Performers: Johan Lundin, Per Westerlund och Cecilia Sterner.
Om Bonderups Konsthall
You are welcome to photograph and film our exhibitions with your phone camera and post whatever you like on social media. Please be advised that in accordance with GDPR regulations, you are not permitted to photograph other visitors without asking for their permission. Professional photography or photography with intent to publish or distribute the pictures in a magazine, book or TV requires our permission.
Pets are welcome.
Gallery Extra was started in 2018 by Johan Lundin as a presentation platform for performance art. Exhibitions are often arranged in places where art is not usually presented. Gallery Extra aims to serve as a platform for art that interacts with and shapes the surrounding community.
Om Performancekonst